Ett annat orosmoment är konjunkturen som visar tecken på att börja vika samtidigt som Sverige har haft relativt dålig BNP-tillväxt under den långvariga högkonjunkturen. Risken finns att det blir rejäla svårigheter och stigande arbetslöshet när konjunkturen väl vänder. Särskilt om Sverige har en svag minoritetsregering som har svårt att få igenom sina åtgärder och förslag.

Vad lovar partierna?

Valrörelsen 2018 har kommit att handla mindre om frågor kring ekonomi och skattepolitik till förmån för andra frågos såsom migration, rättspolitik och klimatpolitik. I frågor kring ekonomi och skatter så känner vi igen den vanlig vänster-höger indelningen där det borgerliga blocket har gått till val på försiktiga skattesänkningar bland annat i form av ytterligare jobbskatteavdrag. Vänstern i sin tur har gått till val på välfärdssatsningar som primärt är tänkta att finansieras med ökat skatteuttag, främst från höginkomsttagare. Sverigedemokraterna som kan sägas utgöra det tredje blocket i svensk politik har främst fokuserat på att sänka kostnaderna för migration för att kunna satsa detta på stärkt välfärd.

3:12 reglerna

En omstridd skatteregel för småföretagare är de så kallade 3:12 reglerna. I korthet går de ut på att begränsa möjligheten till kapitalbeskattad vinstutdelning ur fåmansbolag, detta för att förhindra att vinstuttag används som ett sätt att gå runt beskattning för vanliga anställningar genom att den anställde fakturerar sin arbetsgivare istället för att få ut lön. Socialdemokraterna och vänstern anser att reglerna är för generösa i dagsläget och ville förra året därför strama upp reglerna så att vinstuttag i fåmansföretag inte skulle bli lika förmånligt. Förslaget stötte på hårt motstånd från borgerligheten och regeringen tvingades dra tillbaka propositionen. Dock finns planerna kvar och 3:12 reglerna kan komma att dyka upp på agendan igen under kommande mandatperiod.

Vinster i välfärden

Vinster i välfärden är ett återkommande politiskt tema som kan komma att få mycket stor betydelse för företagare som är verksamma inom välfärdssektorer såsom vård, skola eller omsorg. Debatten går ut på i vilken utsträckning det bör gå att göra vinst på att utföra välfärdstjänster inom offentligt finansierad verksamhet till exempel genom att bedriva skola, boende eller vårdinrättning.  Frågan har kommit att bli en tydlig vattendelare inom svensk politik där vänsterblocket har positionerat sig för restriktioner av vinstuttag ur välfärden och i vissa fall även för ett totalförbud medan borgerligheten anser att vinstdrivande välfärdsföretag spelar en viktig roll i det svenska samhället och att ett förbud eller en restriktion skulle få allvarliga konsekvenser för svensk välfärd.

Pensionärsskatt

En annan omdebatterad skattefråga är den så kallade pensionärsskatten som är ett annat namn på det faktum att pensionsinkomster beskattas högre än arbetsinkomster. I strikt mening finns det ingen pensionärsskatt utan fenomenet uppkom när regeringen Reinfeldt införde de så kallade jobbskatteavdragen vilket innebar att arbetsinkomster i vissa intervall kom att åtnjuta ett avdrag som inte kom pensionsinkomster till del. Det var alltså inte skatten för pensioner som höjdes utan skatten för arbetsinkomster som sänktes.

Vänsterblocket har redan från start beskrivit pensionärsskatten som orättvis och lovade redan i valet 2014 att rätta till detta.  Hur har det då gått med pensionärsskatten under regeringen Löfven? Sådär kan man väl säga, pensionärsskatten har blivit kvar under större delen av mandatperioden och de korrigeringar som har gjorts är ganska långt ifrån att komma alla till del och fortfarande är det hundratusentals pensionärer som fortfarande betalar den så kallade pensionärsskatten. Det finns flera förklaringar till detta. Dels så hade Socialdemokraterna problem att få igenom sin budget i början av mandatperioden och blev sittande med borgerlig budget första året och dels har det saknats reformutrymme för att helt åtgärda skatteskillnaden mellan arbetsinkomster och pensioner varför den rödgröna regeringen valde att prioritera de pensionärer som hade lägst inkomster. Samtidigt höjdes brytpunkten för statlig skatt vilket gjorde att många pensionärer faktiskt fick höjd skatt istället för de utlovade sänkningarna.

Vad händer framöver?

Det är för tidigt att sia om ännu men vi kan konstatera att det finns stora osäkerheter. Både vad gäller regeringsmakten och regeringens förmåga att få igenom sin budget i kammaren. Under alla omständigheter så har vi en spännande höst framför oss.