I del tre i vår serie om avdrag i enskild firma kommer vi att fokusera på juridiska och administrativa kostnader.  Tyvärr kan du som företagare komma att hamna i olika rättstvister eller andra situationer som kräver juridisk rådgivning. Förhoppningsvis drabbar detta aldrig dig men det kan vara bra att veta om oturen är framme.

Jurist och rättegångskostnader

Rättskostnader till exempel rättegångskostnader, advokatkostnader eller liknande juridiska kostnader är avdragsgilla om de har koppling till verksamheten samt om de har varit nödvändiga för att antingen öka de skattepliktiga inkomsterna eller minska de avdragsgilla kostnaderna. I de flesta fall rör det sig om att antingen driva eller försvara sig emot en skadeståndstalan. Vidare måste du som part enligt skatteverkets bedömning ha haft skälig anledning att få saken prövad i domstol. Avdraget gäller även förlorande parts skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader. Avdragsrätt gäller även i högre instans än första instans som oftast är tingsrätten men det kan vara bra att veta att Skatteverket gör en hårdare skälighetsbedömning i de fall där du har valt att överklaga och driva saken vidare i högre instans efter förlust i tingsrätten.

Avdragsrätten gäller även för så kallade skiljeförfaranden där tvisten avgörs av skiljemän istället för av en domstol, även här gäller samma kvalifikationskrav som för vanliga domstolstvister.

Det finns vissa typer av tvister som inte är avdragsgilla varav den vanligaste är skattetvister. Kostnader för tvist med Skatteverket angående beskattning är ej avdragsgill med undantag för viss skatterådgivning, se mer om detta nedan. Även de flesta övriga myndighetstvister är icke-avdragsgilla kostnader såvida de inte direkt rör en skattepliktig intäkt eller en avdragsgill kostnad.  Som ett exempel kan en tvist men en kommun vara avdragsgill om det rör sig om en tvist om en fordran där kommunen är kund men inte i till exempel en tvist om ett bygglov där kommunen är myndighetsutövare och inte kund eller leverantör.

 Även så kallade metatvister är ej avdragsgilla, exempel på metatvist är till exempel. en tvist om ett företagsköp eller en tvist mellan aktieägare i bolaget eller mellan bolaget och en eller flera av dess aktieägare.

Skadestånd

Att hamna i tvist med en kund, anställd eller leverantör är inget som någon vill men om oturen är framme så kan det vara bra att veta vad som gäller. Huvudregeln som gäller är att skadestånd är avdragsgillt så länge det har med verksamheten att göra och så länge det är följden av en normal risk inom ramen för verksamheten. De vanligaste exemplen på avdragsgilla skadestånd är skadestånd till köpare på grund av fel eller brister, inklusive försenad leverans, i levererad vara eller tjänst eller skadestånd till köpare eller leverantör på grund av avtalsbrott. Även skadestånd till tredje man på grund av olyckhändelse är avdragsgillt i den mån olycksrisken är en normal risk i förhållande till verksamheten.

När det gäller skadestånd för avtalsbrott som har skett medvetet och ej av misstag så kan det fortfarande vara avdragsgillt om det framstår som kommersiellt försvarbart, dock ej om det medvetna avtalsbrottet har skett av personliga eller andra skäl som inte är kommersiella.
När det kommer till tvister med anställda så anses alla skadestånd som inte avser ekonomisk skada oftast inte som avdragsgilla. Exempel på sådana ej avdragsgilla skadestånd är t.ex. kränkningsersättning vid felaktigt avskedande eller uppsägning, diskriminering eller brott mot medbestämmandelagen. Inte heller ränta som löper på sådan ersättning är avdragsgill. Exempel på avdragsgilla skadestånd är ekonomiskt skadestånd vid felaktigt avskedande eller uppsägning inklusive ränta som löper på sådant skadestånd. Även så kallade “utköp” i samband med arbetsrättsliga tvister det vill säga belopp som utges genom avtal för att lösa en tvist kan anses avdragsgilla i den mån de kan anses kompensera för ekonomisk skada. I vissa fall kan även skadeståndsskyldighet mot fackförening uppkomma t.ex. Vid olika typer av kollektivavtalsbrott, här gäller att kostnaden normalt inte är avdragsgill så länge det inte rör sig om ett rent ekonomiskt skadestånd vilket sällan är fallet inom rättsområdet.

Skatterådgivning

Vissa företagare kan behöva inhämta råd från olika  experter till exempel en skattejurist och detta medför givetvis en kostnad. Skatteverkets grundinställning är att skatterådgivning, liksom skattetvister som huvudregel inte är en avdragsgill kostnad i verksamheten. Det finns dock några få undantag.
Skatterådgivning i samband med byte av företagsform till exempel. ombildning från enskild firma till aktiebolag anses av Skatteverket vara avdragsgillt givet att utgifterna går att motivera. Dock bör man vara medveten att själva ombildningskostnaderna ej medför avdrag, endast rådgivningen.
I mer komplicerade skatteärenden kan man söka så kallat förhandsbesked från skatteverket det vill säga ett ställningstagande på förhand om hur en viss transaktion eller upplägg ska beskattas, Skatteverket är sedan bundet av detta förhandsbesked vid taxeringen. Detta är ett sätt för företagare att minska risker och få en förutsägbar beskattning i komplicerade ärenden.  För att ta fram underlag för korrekt förhandsbedömning kan man ofta behöva anlita en professionell rådgivare och kostnaden för detta anses avdragsgill i den mån den framstår som nödvändig och skälig.

Här bör det dock noteras att Skatteverket av naturliga skäl inte uppskattar så kallad skatteplanering och rådgivning som syftar till avancerade skatteplaneringsupplägg anses normalt inte ge rätt till avdrag

Inom området skattetvister däremot är Skatteverkets bedömning mycket hårdare och all rådgivning i samband med skattetvister anses ej vara avdragsgill.
Inte heller rådgivning i samband med fullgörande av normal deklarationsskyldighet (deklarationshjälp) anses normalt vara en avdragsgill kostnad.
För att summera så kan man säga att området skatterådgivning är ganska snålt med avdragsmöjligheter och det kan vara bra att vara på sin vakt innan man drar på sig den typen av kostnader.

Detta var den tredje och avslutande delen av vår mer övergripande serie om olika avdrag här på f-skatt, del ett och två hittar du här och här. I fortsättningen kommer vi istället att gå in i mer detalj på olika avdragsformer och branscher och redan i nästa avsnitt ska vi sätta tänderna i detta med bilavdrag, milersättning, tjänstebil m.m då detta är en fråga som berör många småföretagare.