F-skatt, avdrag och moms i föreningen är några av de ämnen som vi har skrivit om tidigare. Vi ska spinna vidare på detta genom att ta upp något mycket viktigt, inte minst för alla föreningsaktiva. Vi ska ta en närmare titt på bokföringsskyldighet i en förening.

Bokföringslagen (BFL) reglerar bokföringsskyldigheten. En förening är bokföringsskyldig om värdet på tillgångarna når mer än 1,5 miljoner kronor eller om föreningen bedriver någon form av näringsverksamhet. Exempel på näringsverksamhet kan vara avgiftsbelagda aktiviteter eller evenemang, servering, bokförsäljning, kiosk, lotterier, bingo, reklamupplåtelse, fest- och danstillställningar eller om det skulle vara så att föreningen är moderföretag i en koncern.

Alla bokföringsskyldiga föreningar ska avsluta den löpande bokföringen med ett så kallat årsbokslut eller i vissa fall med årsredovisning. De föreningar som normalt har en nettoomsättning på upp till 3 miljoner kronor kan göra ett förenklat årsbokslut. Observera att den blanketten inte ska lämnas till Skatteverket, utan du ska spara den med din dagbok, bokslutsunderlag, verifikationer m.m.

Men även föreningar som inte är bokföringsskyldiga bör föra bok över de inkomster och utgifter respektive tillgångar och skulder som uppstår i verksamheten. Det är till exempel viktigt att de kan visa hur föreningens ekonomi ser ut för medlemmar, bank, leverantörer, kommun och andra intressenter.

Den som ska lämna självdeklaration, särskild uppgift, kontrolluppgift med mera, ska också se till att det finns underlag för att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för kontroll av den. Grundregeln är att resultatet som en förening redovisar i inkomstdeklarationen ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder och god redovisningssed.

Om en förening inte omfattas av Bokföringslagen (BFL) kan den tillämpa vilket räkenskapsår som helst i sina räkenskaper. I skattehänseende räknas i alla avseenden kalenderår som beskattningsår för en sådan förening. För att på bästa sätt underlätta redovisningen i inkomstdeklarationen är det av detta skäl mest praktiskt om en sådan förening använder sig av kalenderår som räkenskapsår.

Men för en förening som omfattas av BFL ska räkenskapsåret omfatta så mycket som tolv månader. Räkenskapsåret ska då vara antingen kalenderår eller ett så kallat brutet räkenskapsår. Med ett brutet räkenskapsår menar man att det kan påbörjas den första och avslutas den sista i en kalendermånad. När bokföringsskyldigheten enligt BFL träder i kraft, eller vid den tidpunkt då räkenskapsåret läggs om, får det omfatta en kortare tid än tolv månader alternativt utsträckas att omfatta upp till arton månader. Om bokföringsskyldigheten upphör får man korta av räkenskapsåret.

För att byta till brutet räkenskapsår krävs det givet tillstånd från Skatteverket. Föreningen kan byta från brutet räkenskapsår till ett räkenskapsår som följer kalenderåret utan att ha tillstånd från Skatteverket.