Vi har tidigare här på f-skatt.se gått igenom särskilda momsregler för kulturarbetare och kommer i denna artikel göra en bredare genomgång av skatteregler i allmänhet för dig som inom ramen för en näringsverksamhet är verksam som så kallad fritt utövande kulturarbetare.

Kulturarbete kan utövas antingen som anställd, hobbyist eller som näringsidkare, för att en kulturutövande verksamhet ska bedömas som näringsverksamhet så ska de vanliga kraven på varaktighet, självständighet och vinstsyfte vara uppfyllda. I annat fall utgör verksamheten antingen hobbyverksamhet eller anställning.

Definition av fritt utövande kulturarbetare

 En fritt utövande kulturarbetare är en fysisk person som dels bedriver näringsverksamhet enligt gängse definition och dels uppfyller de kriterier som Konstnärsnämnden och Svenska Författarförbundet har tagit fram åt Skatteverket. Dessa kriterier är dels att personen ska ägna sig åt skapande eller annat konstnärligt arbete, vara yrkeskunnig inom sitt område samt ägna sig åt konstnärligt arbete yrkesmässigt.

Vanligt med en mix av anställning och näringsverksamhet

Många utövande kulturarbetare rör sig i gränslandet mellan anställning och näringsverksamhet och har därför en sk FA-skattsedel där man har en vanlig A-skatt för de aktiviteter som betraktas som anställning samt en f-skatt för de aktiviteter som utgör näringsverksamhet.  Detta beror på att det är vanligt att kulturarbetare kompletterar sin försörjning med vanlig yrkesverksamhet till exempel en konstnär eller musiker som arbetar parallellt som bild eller musiklärare. Även uppdrag som är relaterade till kulturutövningen men som i sig inte utgör kulturutövning till exempel föreläsningar etc. kan räknas som tjänsteinkomst. Det förekommer också att konstutövning kan ske inom ramen för en anställning till exempel när konstnären är anställd för att utöva skapande inom ramen för ett projekt.

Gränsen för näringsverksamhet

 Ibland kan det vara svårt att avgöra när en hobby övergår i en näringsverksamhet och därför finns några tumregler för att kunna skilja yrkesmässig verksamhet från hobbyverksamhet, dels kan det givetvis röra sig om själva omsättningen ekonomiskt men även andra indikatorer kan avgöra till exempel om konstnären har skaffat sig en atelje eller arbetslokal, anslutit sig till en yrkes eller intresseorganisation, haft betydande eller är på väg att få betydande intäkter eller kan visa att denne ägnar mycket tid åt den konstnärliga verksamheten.

Så fort du som konstnär bedömer att verksamheten har övergått från hobby till yrke så bör du registrera detta hos Skatteverket samt bokföra och redovisa dina transaktioner enligt gängse praxis.

Atelje, lokal eller arbetsrum

Om du hyr separat Atelje, lokal eller arbetsrum där verksamheten bedriv så får du givetvis dra av hela kostnaden för detta givet att lokalen är vigd åt verksamheten och inte används privat i övrigt.

Många kulturutövare har dock sin arbetsyta i bostaden och då gäller särskilda regler.  Om du till exempel har en särskilt inrättad del i bostaden för ett ändamål som gör att utrymmet rimligtvis inte kan användas privat så får du dra av utrymmets rimliga andel av bostadens totala driftskostnad till exempel el, vatten, hyra, underhåll etc.

Har du inte särskilt inrättat arbetsrum utan använder vanlig bostadsyta för verksamheten så kan du istället göra ett schablonavdrag om 2000 kronor per år om du bor i egen ägd fastighet till exempel villa eller ägarlägenhet samt 4000 per år om du bor i hyres eller bostadsrätt.

Ackumulerad inkomst

När du har inkomst av litterär eller konstnärlig verksamhet är det vanligt att inkomsterna varierar mycket mellan olika år. Om du får extra hög inkomst ett år på grund av att du fått ersättning för ett stort arbete som du hållit på med under minst två kalenderår har du möjlighet att få en särskild beräkning av den statliga skatten (ackumulerad inkomst). Fördelen för dig är att du då kan få betala mindre statlig skatt.

En ackumulerad inkomst är en inkomst som näringsidkaren har tjänat in under minst två eller fler års tid. Inkomsten som har ackumulerats måste då uppgå till minst 50 000 kronor och den totala beskattningsbara inkomsten ska uppgå till minst den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt, plus 50 000 kronor, för att du ska kunna använda dig av denna särskilda beräkningsregel. Beskattningsbar inkomst är den inkomst som återstår efter att allmänna avdrag och grundavdrag räknats bort och som skatten sedan ska beräknas utifrån.

Upphovsmannakonto
När du har inkomster som varierar mycket mellan olika år är upphovsmannakonto ett fördelaktigt sätt att fördela inkomsterna jämnare för att få en lägre skatt. Ett år då ditt resultat är ovanligt bra kan näringsidkaren i vissa fall sätta in en del av vinsten på banken på ett särskilt så kallat upphovsmannakonto. Då beskattas dessa pengar först det år du tar ut dem. Pengarna är låsta på bankkontot tills du tar ut dem, vilket du måste göra inom fem år. När du tar ut pengarna från kontot ingår de i ditt resultat och blir beskattade. För att kunna nyttja denna särskilda regel måste de sammanlagda intäkterna under beskattningsåret ska överstiga motsvarande intäkter under något av de två närmast föregående beskattningsåren med minst 50 procent. Endast intäkter som räknas som näringsverksamhet får avsättas på detta sätt.

Beloppet ska betalas in på särskilt upphovsmannakonto i banken senast den dag inkomstdeklarationen ska lämnas. Om utövaren har fått beviljat anstånd med att lämna deklaration så senareläggs den senaste inbetalningsdagen till det datum anståndet löper ut.

Som upphovsmannakonto medges endast särskilt avsett konto för vilket ränta kapitaliseras årligen eller oftare. På räntan utgår kapitalskatt om 15 procent.

Pengarna som utövaren sätter in ett visst år får förvaras på kontot i högst fem år efter beskattningsåret. Därefter måste banken utbetala medlen, inklusive upplupen ränta varpå dessa skall tas upp till beskattning.