Inkomst av konstnärlig, litterär eller annan kulturell verksamhet kan innebära att flertalet olika inkomsttyper kommer i fråga. Det kan antingen handla om anställningsinkomst, hobbyinkomst eller näringsverksamhet. Den sidan som behandlar främst näringsverksamhet är den som ska fokuseras på nu. Många som är aktiva inom kulturell verksamhet är väl bekanta med begreppet ”fritt utövande kulturarbetare”. Som fritt utövande kulturarbetare redovisar du dina inkomster som inkomst av näringsverksamhet. Det är därmed samma regler som för andra företagare. Men det finns vissa specialregler för dig som arbetar med kultur.

Om det nu finns specialregler för dig sam arbetar med kultur så krävs givetvis också en bedömning av dessa. Bedömningen för att avgöra vem som är fritt utövande kulturarbetare sker i två steg.

I det första steget bedöms om du som jobbar med någon form av kultur bedriver näringsverksamhet eller inte gör det. Det är en bedömning som kan vara svår att göra. Att bedöma om en kulturarbetare bedriver näringsverksamhet eller är anställd kan vara omfattande. För att du ska anses bedriva näringsverksamhet krävs att du uppfyller vissa krav. Det är krav på självständighet, varaktighet och vinstsyfte. 

Steg nummer två blir en bedömning huruvida du räknas som en fritt utövande kulturarbetare, eller inte. En fritt utövande kulturarbetare är en person som bedriver näringsverksamhet och som ägnar sig åt skapande eller annat konstnärligt arbete, den är också yrkeskunnig inom sitt område och ägnar sig yrkesmässigt åt konstnärligt arbete. Kriterierna har tagits fram av Konstnärsnämnden, som är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som sorterar under Kulturdepartementet i samarbete med Sveriges författarfond.

Trots att du som fri kulturarbetare bedriver en näringsverksamhet är det helt vanligt att ha både inkomster från näringsverksamhet och inkomster från en anställning. Skulle fallet vara sådant att du har inkomster från båda ska du vara godkänd för F-skatt och ha en A-skattsedel. Mer om F-skatt kan du läsa här på vår site.

Oavsett om det är måleri, författarskap eller något annat i samma stil är det den vanliga verksamheten som är själva näringsverksamheten. Om du på något sätt får tillfälliga uppdrag som har en naturlig anknytning till den vanliga verksamheten, exempelvis genom föredrag eller information om den egna verksamheten, ska även den intäkten tas upp i näringsverksamheten.

Uppdrag utöver detta, exempelvis föredrag som inte handlar om din egen verksamhet, så som läraruppdrag eller anställning i projekt, ska i regel redovisas som inkomst av tjänst, det vill säga som en vanlig anställningsinkomst.

En bra fråga att ställa är vid vilken tidpunkt som näringsverksamheten på allvar startar, det vill säga är yrkesmässig. Det gäller att kunna skilja på vad som är hobby och vad som är näringsverksamhet. Det finns tecken som tyder på att verksamheten är yrkesmässig. Sådana tecken är till exempelvis att du skaffat en ateljé eller en arbetslokal. Det kan också vara att du skaffat behövlig utrustning, ägnar mycket tid åt verksamheten, har utbildning för verksamheten, anslutit dig till intresseorganisation, kan göra sannolikt att du snart kommer att få intäkter och haft intäkter av kulturarbetet av någon betydenhet. När du har startat upp din verksamhet är det dags att registrera den. Fria kulturarbetare är naturligtvis bokföringsskyldiga på samma sätt som företagare i allmänhet.